Jag har ju någon slags plan om att springa långlopp i mitten av Juli, och dessutom vill jag kunna springa så mycket som möjligt när jag flyttar upp till Tromsø över sommaren, så det är definitivt dags att börja springa lite längre pass igen. Vilket ställe kan vara bättre att göra det på än vackra Andersön?
Lisa ställer upp som bästa löpsällskapet och snygg löpmodell:
Sol, hagel, snö, vind, sol igen.
Vi firar valborg på det bästa sättet. Genom att ränna omkring i skogen.
Ja, skidspåren lämpar sig mer för löpning än för skidåkning nu för tiden…
Man blir aldrig någonsin fullärd! Jättekul och inspirerande kväll med Maria som höll i TNT:s interna utbildningskväll i Östersund.
Ingen pannlampa, 3/4-tights och en doft av vår. Det känns i hela kroppen. Den liksom spritter lite mer.
TNT-träning som vanligt på onsdagskvällar. Vardagslyx.
Utmaningar. De sporrar, utvecklar och inspirerar. Och jag älskar dem. Gå utanför konfortzoonen, testa gränser och se vad man kan klara av. Prickar man in de i kalendern är det också lättare att det verkligen blir av, att det inte bara är en dröm som stannar på papperet.
Många av mina löparglada vänner har varit snabba med att anmäla sig till olika lopp och löputmaningar till sommaren. Vissa lopp blir fyllda så fort anmälan öppnar så vill man vara med där får man vara ute i god tid. Jag hakade inte på den anmälningsvågen av lite olika anledningar. För det första så blir jag lite anti när det ska vara sådan hets. Jag vill inte sitta vid datorn för att försöka hinna få in en anmälan bara för att just det loppet nu har fått så hög status att alla ska springa det loppet. Det finns så många fina lopp (och andra slags utmaningar) runt omkring som man inte behöver armbåga sig fram i. Jag tycker det är viktigare att det är en utmaning och en upplevelse, än att det är ett lopp som alla känner till och som man kan ”pricka av” på listan.
Några andra anledningar är att jag har varit lite osäker på hur mitt knä mår över längre sträckor och att jag inte har vetat vart jag ska spendera sommaren.
Men nu tror jag på mitt knä och jag vet att jag ska spendera sommaren i Tromsø. Så när Erik flaggade om att de strax skulle släppa anmälan till ett nytt lopp uppe i Björkliden till sommaren och jag fick höra lite mer om loppet, så kände jag direkt att det var den utmaningen jag ville ha! Björkliden är ju inte fruktansvärt långt från Tromsø, så det blir perfekt!
Loppet heter Sweden Skyrace 24, och är det här året ett pilotlopp med 150 deltagare för att det senare år ska kunna utvidgas till något större. Banan är på dryga 50 kilometer och 3000 höjdmeter och man springer antingen ett eller två varv. Allt på fjällstigar eller obanad terräng. Låter det inte helt fantastiskt?
Ett varv kommer att räcka gott och väl för mig. Det blir en härlig utmaning!
Tills mitten av sommaren är det dock länge kvar och de närmaste månaderna vill jag utmana mig mer på skidorna och främst på de skidorna som tar mig upp på fjäll. Under fliken Tävlingar 2014 har jag lagt in några tävlingar jag har kört och tänkt köra under vintern. Mest ser jag nog fram till Fjällmaraton Vinter på skidalpint… och Svalbard Ski Maraton på längdskidor… och Årefjällsloppet… Äh, allt blir kul!
Hur tycker du om att utmana dig?
Man blir aldrig fullärd! Man kan alltid bli bättre och utvecklas.
Just därför är det väldigt kul att få vara ”offer” ibland. Vara den som blir instruerad. Pirkad på tekniken och pushad upp i backarna. I tisdags fick jag just det. Skejtträning med ÖSK, med fokus på teknik. Det är så lätt att bli ”hemmablind” och inte se sina egna svagheter, så då är det jättebra när någon pekar ut dem för en. Det är kul att ha saker att jobba med, något man kan bli bättre på!
Idag var det min tur att stå i ledarrollen. TNT-träning och snöpulsarlöpning. Det jobbades på fantastiskt bra i djupsnön med korta intervaller i par. Hejja, hejja! Bra jobbat!
Jag bestämde mig för att ta en vilodag igår (jo, jag vilar ibland jag med), så jag tog med mig storkameran och vältrade mig i snön för att ta lite bilder istället. Det är synd att spegelreflexar ska vara så otympliga (oftast har jag min kompaktkamera, som ryms i fickan), för oj, vad kul det är att ta bilder med dem.
Det här är i alla fall vad vi håller på med på onsdagskvällar, TNT-träning i alla väder och snödjup:
Det kändes nästan lite vemodigt att åka iväg från Östersund när snön precis hade kommit. Det är så fint med snö och vinter!
Tack och lov så förstod något snömoln min önskan och släppte ner ett vitt lager snö över Stockholm lagom tills vi anlände dit i i fredags kväll.
Den traillöpargrupp som jag och några till leder här i Östersund finns ju även på fler orter i Sverige och i helgen var det dags för alla ledare att träffas, få lite utbildning och inspiration. Och så självklart springa tillsammans!
Härliga människor, mycket skratt och fin löpning gav toppbetyg till den helgen. Sedan kände jag att det där med långpass i löparskorna var ett tag sedan (senast var innan min skada i mitten av Juli). Dags att börja springa lite längre igen!
Fast nej, det är väl ändå inte Lucia riktigt än? Eller?
Lite lurad blev man nog om man passerade Arctura ikväll. Ett luciatåg med eld i rumpan och myror i brallan. Man tyckte kanske att man hörde sång, men lyssnade man noga så var det bara något utrop av ”upp med höften” ,”kämpa på” eller något i den stilen. När sedan alla tärnorna började springa kors och tvärs och jaga varandra tror jag att man kunde ana att det nog inte var ett sådant där snällt framskridande, skönsjungande tåg. Bara TNT på vanlig onsdagsträning. Det är sådant vi roar oss med om kvällarna.
Alla bilderna är från Hanna. Inte jag alltså. Andra Hanna.
Avslutar med ett inlägg som blev skickat till mig. Tänkvärt!
Hanna Elisabet 